Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Odlad frukt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Herr Barbazon,
Herr Barbazon de Beaulne,
Han hatade,
Han hatat hyddans son.
Men hyddans dotter har hans son I dag fått ljufva
ögon från, Som lockade till kyssars rån Och dömde
till en sång.
Herr Sten frikändes fullständigt, ehuru jungfrurna och
bruden tyckte, att det borde vara mera kärlek, hvarpå
Sten invände, att det nog kunde bli framdeles. Men
nu framträdde den godlynte rådmannen till sångaren,
tackade honom, lade sin arm om hans hals och vandrade
med honom in i ett af sidorummen, där han satte honom
ner på en bänk, och, ställande sig framför honom med
korslagda armar, sade han med spelad domarmin:
»Det var sången, junker; nu vill jag ha orden! Ni
har en sorg, ni är icke på den rätta färdvägen,
och ni smög er in i staden utan pass; ni ser, att
man håller reda på sitt folk, och de äro icke fler
än de kunna räknas.»
Sten blef utom sig af förskräckelse, men den godlynte
rådmannen lugnade honom, bad honom sitta och berätta
sin historia, så skulle han blifva hans vän.
Som han insåg, att historien under alla förhållanden
måste fram, valde han det behagliga tillfället att
berätta den enskildt för en vänskapligt stämd person,
hvilkens vänliga sinnesart kanske i morgon, när
vinet upphört att verka, skulle vara bortdunstad. Han
berättade sålunda allt, utan att fördölja något. När
han slutat, sade rådmannen:
»Ni söker nu en syssla alltså, som är lämpad efter
edra krafter och er förmåga; ni kan skrifva,
godt, staden har just behof af en skrifvare,
ty en plats blef ledig i kväll."»
»I klädeshandel?» frågade Sten med en dyster aning om, att frågan skulle
få ett jakande svar.
»Just där!»
»Den stackars mannen är då afskedad för sin
oförsiktighet?»
»Naturligtvis! Staden är rikets
nyckel; de, som vakta nyckelskåpet, fa icke vara
omgifna af förrädare.»
»Den platsen kan jag icke taga emot», förklarade
Sten med tanken på den gästfrihet han åtnjutit af den
olycklige. »Den enes död, den andres bröd! Ni blygs
att gå fram er väg öfver lik! Hvad är vår vandring
här annat än antingen en strid på lif och död eller
en likvaka, där man sitter och väntar på, att den döde
bäres ut? Hur blef jag rådman? Jo, jag väntade lifvet
ur sex rådmän. Hur skall jag bli borgmästare? Jo,
jag far vänta lifvet ur honom där ute. — Och det
kan bli en lång väntan», tillade han suckande.
2*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
