- Project Runeberg -  Svenska öden och äfventyr /
309

(1907) [MARC] Author: August Strindberg - Tema: Middle Ages
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tschandala: Andra delen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

309

Han kände sig som hellenen kämpande mot barbaren,
i hvilken kamp barbaren måste segra, därför att
han var den råaste; han kände sig som Archimedes,
hvilken föll för en soldats hand, ehuru han lätteligen
med tillhjälp af sina beräkningar skulle ha kunnat
konstruera en maskin att spränga tusen soldater i
luften med.

Genom att företaga en hopsummering af zigenarens anlag
och genom att registrera hans själs inventarium hade
magistern utletat två punkter, som lågo blottade,
och på hvilka under ett angrepp själ kunde kämpa
direkt mot själ, förstånd mot förstånd, så att
det fanns hopp om seger för det förstånd, som var
det starkare. Zigenaren hyste först och främst
halfvildens fruktan för det okända, och mot denna
fruktan hade han sökt beskydd i tron på tillvaron af
okända makter. Om man nu, tänkte magistern, beröfvade
honom detta värn, skulle hans fruktan väckas till
lif, tron på lyckan fråntagas honom, och han skulle
falla ihop tillintetgjord. Denne mans förtröstan på
slumpens gunst måtte vara ofantligt stark, ty oaktadt
ekonomisk ruin väntade honom till mikaelisdag, odlade
han icke jorden, uträttade ingenting, utan låg bara
med öppen mun, väntande på stekta sparfvar. Huruvida
han trodde på de kristnas gud, visste magistern icke,
dock hade han aldrig sett honom gå i kyrkan; däremot
visste han, att han satte ut mjölk åt sina snokar,
som han visade religiös vördnad.

Följaktligen borde snokarne utrotas, tron på deras
beskydd dräpas och fruktan för ett oblidt öde slå
mannen med andlig lamhet.

Den andra punkten var kinkigare att komma in på, men
nådde han den, var det en säker död. Genom att blanda
blod med en adlig släkt hade denne paria fatt likasom
ett nytt tillskott till sin egen lifskraft; känslan
af att vara be-svågrad med de högre klasserna hade
ingifvit honom höga tankar om sig själf, och så länge
han trodde, att denna kvinna verkligen var den hon
gaf sig ut för, kunde han bära hufvudet upprätt. Men
nu var magistern fast öfvertygad om, att här fanns
en hemlighet, som zigenaren icke kände till; han
var fullkomligt säker på att baronessan hade ljugit
för sin älskare, och att hon icke alls var af någon
förnäm släkt. Till att undersöka detta kräfdes det
blott tid och skarpsinne; ty verkliga förhållandet
måste kunna utrönas genom kyrkoböckerna. Men om
nu magisterns misstankar kunde vinna bekräftelse,
skulle zigenaren känna sig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:49:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/afventyr/page0309.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free