Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tschandala: Andra delen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3io
bedragen, bli uppbragt, göra sig skyldig till
förlöpningar, och hvem kunde veta hvad som på detta
sätt skulle komma i dagen, när två sådana personer
började att röja hvarandras hemligheter - alldeles
bortsedt från den förlust zigenaren skulle lida, när
han såg, att han blifvit narrad af den enda han hade
trott på, och den afmattning af lifs-lågan, som skulle
följa därefter, när det hopp, på hvilket han hade
byggt hela sin styrka och lefnadslust, hade brustit.
Ehuru åtgärden att hälla kvicksilfver i snokarnes
mjölk icke var annat än att utrota skadedjur, kände
magister Andreas sig dock obehaglig till mods efter
att ha gjort det. Nästan som om han hade mördat
eller stulit, ehuru man icke brukar tala om att mörda
t. ex. råttor.
Och när han nu efteråt stod i sitt fönster och
väntade på att fa se de åsyftade verkningarna, var
han orolig. Han hade emellertid suttit tre timmar vid
sitt arbete, innan han ändtligen hörde oväsen nere
från drifhuset. Ivan hade först upptäckt olyckan
och slog alarm, så att zigenaren, som sof af sig
ett rus mellan buskarna, kom tillstädes. Först gick
ovädret löst öfver trädgårdsmästaren, som svor och
förbannade sig på att han var oskyldig. Baronessan,
som kom ditspringande, var utom sig och grät. När
intet yttre våld stod att upptäcka på djuren, som
nästan hade krupit ur sitt skinn, och då ingen tänkte
på, att snokarna, som lätt kunde slås ihjäl med en
käpp, hade blifvit förgiftade, började de lättrogna
människorna gissa på, att en ormpest utbrutit, och så
snart det var tal om pest, hade man ju att göra med
en tillskyndelse af ödet eller de okända makterna.
Kadavren blefvo emellertid omsorgsfullt hopsamlade,
lades in i ett stycke ylle och buros in i huset.
Genom de öppna fönstren kunde magistern höra, hur
man gjorde upp eld i Spiseln för att medelst värmen
kalla till lif de döda kropparna.
Det var som om åskan hade slagit ned i
huset. Människorna gingo uppskrämda omkring,
allt arbete afstannade, snickarne tittade ut genom
källarfönstrens rutor, och hun-darne, som ville hålla
kalas på snokarne, blefvo under väldigt larm utkörda
och instängda i skjul och uthus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
