Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En häxa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
459
såg upp åt taket, där vindögat satt, märkte hon,
att solen sken utanför, och då kom hon att tänka på,
hur mycket folk det kunde vara på benen i dag där
ute på gatan.
Under det hon lade sista handen vid sitt hår, hördes
skrammel utanför i gången, och den tunga dörren
öppnades af fångvaktaren, som stillatigande räckte
fram ett par hand-klofvar med kedjor.
Tekla mottog dem utan tecken till motstånd och sköt
upp linnets ärmar, för att järnringarna icke skulle
dölja hennes vackra handlofvar, och hon smekte
klofvarne, som om de vore de käraste armband.
Därpå leddes hon ut i gången, steg uppför en mörk
trappa och befann sig i en stor sal. Dagsljuset föll
här skarpt in på en mängd föremål af sällsamt yttre
och dem hon aldrig sett förr. En docka af ekträ
sträckte ut ett par förfärliga järnarmar mot en
gränslöst stor spindel af järn, som hängde ner från
taket och sväfvade öfver en läst af plåt, hvilken
tycktes gjord till en ryttarstöfvel. Där bredvid och
mot väggen syntes en säng, hvilken icke var en säng
utan snarare liknade en mangel . . .
Hon hade i en blink fattat, att hon befann sig i
tortyrkammaren, och troende, att hon var bestämd
att genomgå alla dessa kval, kände hon som i ett nu
alla marter anfalla sig, erfor kväfningen i jungfruns
hårda armar, tyckte spindeln slå ner på sitt hufvud
och klösa ut hjärnan, trodde sig höra, hur hennes
benpipor spjälkades af den spanska stöfveln, och såg
dessa tänger, tumskrufvar hota sig med nyp-ningar,
stickningar, vridningar, ledvrickningar. Med
inbillningens otroliga makt hade hon på några
sekunder samlat alla plågor i sitt känselsinne, och
oförmögen att bära dem, kunde hon icke motstå trycket,
utan vridande sin kropp i ett halfslag, föll hon,
liksom om alla känseltrådarne i hennes inre blifvit
sönderskrufvade, föll utan förmåga att ge ett ljud
ifrån sig.
Kommissionsledamöterna hade uppkallats för att
besiktiga liket och konstatera dödsfallet, som ingen
nöjaktigt kunnat förklara, ehuru medices doktor
Bromelius trott sig märka, att struphufvudet befunnit
sig sammansnördt af kramp, hvarför han gissat på
moderpassion såsom dödsorsak.
Tyst hade assessor Hjärne betraktat den magra,
men fint byggda kroppen, genom hvilkens hvita hull
nervsträngar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
