Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Om Ägoskilnader i allmänhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
I.
Om Å^oskilnndcr I allmänhet.
Grunden och upphofvet tall all äganderätt är menniskans
naturliga och medfödda rättighet att fritt rflda öfver sitt
e-get arbete. Närmaste följden biiraf är att menniskan sger
rätt alt ensam rada öfver de materiella ting, uti hvilka hon
nedlagt producten af ett förflutet arbete. Användes arbetet
på jordens odling eller för alt pà elt eller annat sätt
tillgodogöra dess naturliga krafter, så blef det jemväl en
naturlig följd, att man ägde rätt att ensam råda öfver sjelfva
grundeu, så vida det pà annat sätt ej var möjligt alt utöfva
sin äganderätt till den med jorden förenade producten af
arbetet, och häraf uppkom således jordäganderälten, hvilken
oegentliga benämning ursprungligen ej ville säga annat än
äganderätt till det i jorden nedlagda och dermed förenade
arbetet.
Enligt naturrätten bestämmes således omfånget och
gränserna för jordägarens område endast af det i jorden
nedlagda arbetet eller, såsom det i vara gaiula lagar kallas, af
liä/tlen. Stundom satte naturen bestämda och oöfverstigliga
gränser för odlarens arbete, sä.so in da odlingen var belägen
vid hafvet, stora sjöar eller berg ’). 1 annat fall, och då
odiingarue med folkmängdens lillvext »lit mer utvidgades,
satte grannens lika naturliga rätt att fritt råda öfver sin
odlade mark en gräns för jordegendomens vidare utsträckning.
Det återstod då ej annat än att genom öfverenskommelse
bestämma gränsen mellan de bägge områdena, och beteckna
den pä ett sätt, som kunde för framtiden undanrödja allt
tvifvel och ovisshet. Ofta hände ock, all mellan den
odlade jorden funnos större eller mindre trakter af oländig eller
ännu ej uppodlad skogs- och betesmark (fälad, löt) eller
mindre sjöar och vattendrag. Dessa trakter oeh vatten, som
ursprungligen ej vuro någons egendom (res nullius),
begagnades såsom sådana af ägarena till den kringliggande
odlade jorden, till dess ett stegradt anlitande af skogens
eller vattnets alster framkallade behofvet alt, pä ett eller
annat säll efter vissa grunder, bestämma jordägarenas öm-
1) I v:!ra lagar omnämnas ej ilessa naturliga gränser för
fig.mde-r att en, men i fl43:te af Allgem. biirg. Grsetzbucli fiir Deulsche
Krliländer der Ocslr. MonarcLir, 1811, ||cleri|ci: Fliisie, Berge und
Strassen lind natiirliclie Gràiizen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
