Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- I. Om Ägoskilnader i allmänhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ömsesidiga rätt att begagna dem[1]. Antingen aftalades då,
att marken skulle vara en gemensam egendom för alla
kringboende, såsom vanligtvis fallet var med skogarne, dem en
hvar skulle äga att fritt begagna, men blott till sitt eget
behof, eller ock stadgades vissa gränser för de områden,
som en hvar af de kringboende ägde att disponera, och detta
företrädesvis i vatten och vattendrag. Hvad som vid en
sådan öfverenskommelse eller delning gillades såsom rättvist
och billigt, antogs äfven och lades till grund vid en annan.
Häraf uppkom seden att följa samma grunder vid alla dylika
tillfällen. Af seden blef lag, och vi finna derföre, att
lagarne för dessa fall och i synnerhet sådana, då gränsmärken
ej kunde begagnas eller ännu, då lagen skrefs, ej kunnat
ifrågakomma, innehålla noggranna föreskrifter för
bestämmande af gränserna till särskilda ägoområden eller för
grannars rätt till odelad mark. Sättet, hvarpå gränserna i slika
fall betecknades, röjer ock nogsamt att bestämmelserna haft
sitt ursprung från aftal i en långt äldre forntid, då folket
[1] Ehuru denna de kringboendes genom occupation förvärfvade
rätt att med andras uteslutande nyttja och bruka skog och ouppodlad
mark redan tidigt i lagstiftningen öfvergick till äganderätt, var det
likväl och är ännu enligt gällande lag en väsentlig skilnad emellan
äganderätten till dylik jord och äganderätten till den odlade och
omgärdade jorden eller sådana producter, hvartill äganderätten genom
derå nedlagdt arbete (specification) blifvit förvärfvad; en skilnad som
hade sin orsak deri, att den förra äganderätten ej grundade sig på
något i jorden nedlagdt eller dermed förenadt arbete. Sålunda kallas
olofligt tillgrepp af annans växande skog endast åverkan, det
tillgripnas värde må nu vara huru stort som helst, och i folkets ögon
anses ej dylikt tillgrepp för något brott eller ens skamligt och
vanhederligt. Skogsåverkan anställes i hemlighet icke derföre att man
vill dölja en skamlig gerning, utau blott för att undvika åtal och thy
åtföljande böter. Deremot stämplas den, som olofligen tillgripit ett
lass ved i annans skog med samma nesa och vanära som drabbar
hvarje annan tjuf, fastän ägarens förlust och ingreppet i äganderätten
här kan vara vida mindre. Ehuru numera de flesta af rikets
egendomar genom köp eller byte kommit ur första odlarens hand, och
äganderätten till skog och ouppodlad mark, så vida dessa vid
egendomsköp uppskattats till något värde, sålunda lika med den odlade
jorden blifvit förvärfvad genom utbyte mot producten af förflutet
arbete, qvarstår dock samma skilnad i lagens ansvarsbestämmelser, och
i folkets tänkesätt är skilnaden vida större. Många år torde ock
förflyta, innan sed och lag, äfven med dess närvarande milda
ansvarsbestämmelser, kunna förlikas. Så helig och djupt rotad var arbetets
rätt hos Germanen, att ej en gång en lagstiftning, som varat och
tillämpats i mera än 500 år, förmått utrota det ursprungliga om ock
numera förvirrade begreppet, att endast arbete är källan till
äganderätten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 01:50:23 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/agoskilnad/0009.html
