Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Om Ägoskilnader i allmänhet - II. Om de i lagbestämda Ägoskilnader - 1. Mellan grannar i By
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
O
mätte afståndet med dagsresor, ljudet af en ropandes riis»
eller den rymd, som ett kastadt spjut kunde genomfara ’).
Det är dessa i lagarne förekommande bestämmelser um
Ägoskilnader som måsle rådfrågas, då man vill undersöka
lagstiftningens utbildning rörande äganderättens omfång och
medlen ti|lldess betryggande, samt huruvida och hvilka
förändringar i grundsatserna under tidernas längd gjort sig
gällande. Vi vilja derföre följa dessa bestämmelser |>ä spåren
från hörjan till närvarande tider och iakttaga dervid den
indelning och ordning, hvartill lagarne gifva anledning;
nemligen efter olika slag af possessioner.
II.
Om de i lag bcstaimla Ågoskiliiatlcr.
1.
Mellan grannar i Ity.
Då granne i hy ej hade något visst med orubbliga
gränser afskiljdt ägoområdc , jmrs certa , utan endast ägde rätt
att åtnjuta cn viss andel i Dysamfällighetcn , j>ars quota,
samt grannar i hy redan i äldsta tider voro under vissa
förhållanden pligtige alt utbyta deras ägor inom byn emot
andra, kunde några orubbliga ägoskilnader mellan grannarne
ej komma i fråga. De gränsmärken, som dem emellan
uppsaltes, betecknade således endast gränserna för deras
tillfälliga nyttjandcrält i byns samfälliga mark, och någon tvist
eller osäkerhet om gräusernas rätta läge och sträckning
kunde ej lieller uppstå, emedan hvarje grannes område ej fick
vara större eller mindre än hans andel i byn, så att en
öfverträdelse af den utstakade gränsen och ett intrång på
grannens område lätt kunde controllcras och rättas. Häruti
ligger ock orsaken, hvarföre lagarne ej fordrade så
omsorgs-fullt gjorda gränsmärken mellan skiften i hy, tilläto att
grau-narne utan vidare formaliteter fingo nedsätta eller upptaga
dem, om dc derom voro ense, och stadgade ett mindre
ansvar för rubbning af dylika märken. Först sedan hyns
sam-fiilligä mark lilifvii genom fastställdt laga skifte delad
mellan grannarne, och hvar och cn fått sin lott utbruten,
blifva gränserna dem emellan ratta ägoskilnader, dock så att
i) C lif. IJclsL. VB. i»; ör.L. 18: 2, 3, se längre fram om
allmänningar, der inncliullct af ilcssa lagrum tirinas anlorilii.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
