Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Om de i lagbestämda Ägoskilnader - 5. Omkring Allmänning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14
viin arenas gemensamma egendom; begagnas likväl i
Helsinge-lag«en ordet almænnnntjer om dessa skogar i motsats mot
erjhcn skotj hyæmanncc, eller jordägarenas enskilda skog.
I LandsLagarne ’) liar ordet almänning redan fått en
inskränktare betydelse. Här talas väl oeksä om bys
almäii-ning, inen företrädesvis nytljas ordet om Häradets oeb
Landskapets gemensamma skog. I 17:de seklet blef denna
sistnämnda betydelse mera stadgad, ocb sedan
sockneallmänningar nn jemväl tillkommit, begagnades och begagnas iinnu
ordet allmänning uteslutande om Socknens, Häradets eller
Landskapets gemensamma skog, och dä vi redan här ofvan
talat otn oskift skog mellan tvä eller flera byar, vilja vi nu
betrakta allmänning endast i ordets närvarande bemärkelse.
Likväl måste man Lärvid skilja mellan tvu väsentligen olika
slag af sockneallmänningar. Det ena är den del af socknens
skog, som. sedan byar och hemman fått sin sn kallade
hem-skog afskiljt! och afrösad frän hvarandra, blifvit öfrig och
lemnats odelad, i aflägsnare obygda trakter mot gränsen af
andra socknar. Denna odelade sockenskog är till sina
egenskaper lika med Härads- och Lands-alllmänningar, sn att den
ej kan brukas ocb afverkas ulan sockneboernas gemensamma
bifall och efter deras anvisning. Det andra slaget af
socknc-allmänning är den, dä all inom socknen befintlig skog,
eller, för alt nyttja ett noggrannare uttryck, afrösningsjord,
ligger odelad mellan »Ha jordägare i socknen. Denna skog
är icke en allmänning, i den mening som våra ekonomiska
författningar taga ordet, ulan en sådan skog byar emellan,
som åsyftas i 12 Kap. G §. samt lèi Kap. 3 § »111., men
har pä grund af namnet allmänning, som man deråt gifvit,
hemfallit under samiua förvaltningslagar och delat samma öde
som öfriga allmänningar.
Emedlertid är det ej möjligt alt afhandla gränsorna
mellan olika ägnomraden, utan att till större eller mindre del
ingå i undersökning af sjelfva äganderätten. Detla visar sig
redan af hvad hittills blifvit yttradt. Det torde derföre vara
lämpligast alt här i ett sammanhang uiidersöka ilen vigtiga
frågan om äganderätten till allmänningarna, innan vi afhandla
ägoskilnadcrna omkring dem 2).
i MEIX. RR. 24. Chr. LL. BR. 29, 30, öl.
*.) För ch fullständig kännedom härom intill 17:<le seklet hänvisa
vi läsaren till Rcrgfalk: Acad. Afhandling om Svenska jordens
lie-skattning sidd. 1—2ö ocli Nordström: Ridrag lill Svenska
Samhällsförfattningens Historia. Del. I. sidd. 100—120. Det är endast för
att ej lemna en lucka i sammanhanget, som de hufvudsakligaste mo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
