Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Om de i lagbestämda Ägoskilnader - 5. Omkring Allmänning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1»
Enligt Landskapslagarne för Svea- ocli Götaland gällde
öfverallt den grundsats alt all jord, skog och mark voro
o-dalhöndernas antingen enskilda eller gemensamma egendom.
Likasom oskift mark, belägen inom by eller mellan två
eller flera byar, tillhörde grannarne i byn eller de
kringliggande hjärne, så var på samma sätt öppen skog mellan
Härader eller Lnndskapcr, Häradernas eller Landskapernas
gemensamma egendom, och det stadgades uttryckligen, att
ingen (ick fara eller fika, något taga eller utgifva af
Härads-eltcr Landsallmänning utan ägarenas, d. v. s. Häradets eller
Landets jemte Häradsböfdingcns eller Lagmannens lof och
tillstånd ’). Sädan var lagen i Öster- och Westergöt||land
samt provinserna kring Mälaren.
I Norrland åter, hvarmed fordom menades hela landet
norr om Dalelfven, der de första hebyggarenas
hufvudnäringar voro jagt och fiske samt jordbruket af underordnad
vigt, och der de första spridda odlingarna inskränkte sig
till stränderna eller stora elfver och sjöar, och en
jämförelsevis högst ringa del af landet således var af odlare
occupe-radt, gjorde sig andra åsigter om jordäganderätten gällande.
De utom bygdelagen belägna trakterna, både land och
vatten, fingo enligt Hels.Lagen YVIi. lä utan särskildt tillstånd
och utan afgäld fritt begagnas till odling och nya byars
upptagande. Det enda förbehåll som härvid gjordes var, alt
man icke skulle göra intrång på cn tidigare odling och
förnärma en föregående odlares äldre rätt. Dessa obygder i
Norrlanden voro således under Landskapslagarnes period
enligt uttrycklig lag en res nullius, och ehuru de benämndes
allmänning, hade de likväl ej annat gemensamt med
Härads-oeh Landsallmänningarne i Svea- och Götalagarne än blotta
namnet. För skogarne i Dalarne och Vermland saknas vid
denna tid alla föreskrifter.
Da cn gemensam lag för bela riket första gången
sammanskref^ under Magnus Erikssons regering, heintades
ma-terialerna härtill utur Svea och Göta landskapers lagar, men
nian förbisåg eller ansåg åtminstone ej nödigt att upplaga
de stadganden, som voro egendomliga för Hels.Lagen. ME.
Landslag nämner således Härads- och Landsallmänningar,
men vidrör icke med ett ord Hels.Lagens så kallade
allmänning och dess egenheter. Landskapslagarnes stadganden rö-
menterna rBrande äganderätten till allmännings ock andra skogar för
denna tid liär fått en plats.
») Conf. WGL. Addit III: IM; UplL, WD. 20: 3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
