Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
der under medeltiden. Och hvarföre? Jo, emedan dessa
ord än i dag antagligen uttalas på samma sätt som för
många hundra år sedan — eller åtminstone med så ringa
ljudskiftning, att någon ändring af deras teckningssätt af
oss ännu icke ens sättes i fråga.
Så länge åter ett stafningssätt icke är ljudenligt —
denna ljudenlighet naturligtvis alltid tänkt med de
inskränkningar vi förut omtalat — måste det vara
under-kastadt ständiga slitningar. En enhet, icke på ljudenlig
väg vunnen, är nämligen konstlad och kan aldrig i längden
blifva bestående. Män skola då aldrig saknas, som
angripa det falska och oförnuftiga, och huru ihärdigt det
må försvaras, skall det dock förr eller senare falla för
sanningens makt. ”Riktighet”, säger en af nyare tiders
störste språkforskare, ”måste nödvändigt vara vetenskapens
högsta mål, och öfverensstämmelsen måste vara en följd
af riktigheten. Ja det synes omöjligt att åvägabringa
fullkomlig och varaktig öfverensstämmelse i annat än det
bevisligt riktiga; ty om ock vana, makt, eller hvad det
vara må, till en tid frambringa enhet, så skall dock
förnuftet en gång häfda sin rätt och finna sin målsman, som
skall gifva stödet åt en ny sakernas ordning och rubba
den falska enheten, som då i själfva verket tjenade endast
att förlänga jäsningen och öka förvirringen. Men om
också en fast enhet i det i och för sig själft oriktiga kunde
åvägabringas och bestå; så har man intet skäl att önska
en sådan, ty det är bättre att på skilda ojämna vägar
skrida fram till det rätta än att i overksam själfbelåten-
het blifva stående vid det falska.–Det är öfveralt
en dåraktig och högst ovetenskaplig ifver man visar att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>