Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
greppsskrift och låta henne således nedsjunka till likhet
med denna. *
Begreppsskriften uttrycker genom ett tecken ett helt
begrepp, ljudskriften åter särskiljer det talade ordets ljud
och återgifver dessa genom tecken. Då vi hafva tusentals
olika begrepp, skulle altså en begreppsskrift, på vårt språk
tillämpad, kräfva tusentals olika tecken. En sådan skrift
— om ock i vissa delar lånande ljudskriftens egenskaper —
med öfver tusen särskilda typer hafva kineserne. Å andra
sidan hafva vi endast omkring trettio olika ljud, hvarföre
vår ljudskrift har af nöden endast omkring trettio olika
bokstäfver, med hvilka alla i det talade språket använda
ord och altså alla våra begrepp klart och enkelt kunna
uttryckas.
Med blicken fäst endast på detta förhållande och utan
någon närmare betraktelse af ljudskriftens många vigtiga
egenskaper i öfrigt kan man icke tvifla, att
begreppsskriften är af vida lägre art än ljudskriften; och med rätta
säges, att öfvergången ifrån begreppsskrift till ljudskrift
varit ett af de största framsteg, som människoanden
någonsin gjort.
Om nu exempelvis fransmannen skrifver saint, sein,
sain, ceint, cinq, seing och altså på sex olika sätt tecknar
fullkomligt samma ljudförbindelse för att skilja de olika
betydelser, som tillkomma henne, så sammanblandar han
ljudskriftens och begreppsskriftens egenskaper, och på
samma sätt vid sot, saut, seau, sceau eller vin, vain, vint,
vingt, vainc, o. s. v. Härmed är icke sagdt, att det under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
