Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vi hafva redan visat, att det franska stafningssättet för
många hundra år sedan var i vissa afseenden vida
förnuftigare än nu, och att man i dessa fall sträfvar att
återkomma till den tidens skrifbruk. Likaså finnas i
medelhögtyskan många former* som måste anses långt riktigare
än nyhögtyskans, och vid hvilka bruket sålunda till en
tid tagit en förvänd riktning. En försämring var det ock
tvifvels utan, då tyskarne införde stora
begynnelsebok-stäfver för sina substantiv och därigenom pålade sig
mångfaldiga onödiga besvärligheter.* Då i det danska
stafningssättet det stumma e upptogs, stred denna sed emot
uttalet, emot ett flerhundraårigt bruk, emot härledningen
ifrån det fornnordiska språket, emot öfverensstämmelsen
med svenskan, så väl som emot det danska tungomålets
art eller inre öfverensstämmelse, hvadan man i den samma
har ett tydligt bevis på brukets förvillelser, när det
af-viker ifrån uttalet, ”hvilket”, säger Rask, ”solklart
bevisar, att bruket bör rättas efter uttalet och språkets
art och altså omöjligen kan vara rättstafningslärans
högsta grundsats.”** Icke häller kan det anses såsom en
sund utveckling af bruket, att man i vår medeltid skref
jffinnss, saack, iviiss o. s. v., eller att man i våra dagar
ofta skrifver fordna, sednare, ländstol för forna, senare,
länstol, mångfaldiga andra brukets förvillelser att förtiga.
* Härmed nekas icke, att mången brukets förklarade dyrkare anser detta
och andra liknande missgrepp såsom en verkligt nationel utveckling;
men, säger Grimm, ”wer das glaubt, darf sich getrost einen zopf
anbinden und perucke tragen, mit solchem grund aber jedwedes
verschlimmern unsrer sprache und literatur gut heiszen und am besser
werden verzweifeln.” Uber das pedantische. Anf. st. S. 351.
** Rask: Anf. st. S. 146 o. f.
Om svensk rättstafning. t. 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
