Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
slikt hämmande af stafningssättets utveckling är onaturligt,
hafva vi redan ådagalagt, och flere ord torde icke här
behöfva egnas åt denna föreställning om brukets betydelse.
Hyllar man åter den senare uppfattningen af bruket,
hvilket med andra ord vill säga, att man erkänner det
rättniätiga i dess vexling, så spörja vi först, om man
anser denna vexling vara ett slumpens verk. Antoge man
detta, då måste man ock erkänna, att språkforskaren bör
söka efter förnuftiga grunder leda något så sväfvande och
grundsatslöst, som bruket i sådant fall vore.
Men, kan man ock säga, brukets vexling sker icke
slumpvis, utan enligt vissa bestämda lagar; skrifbruket är
liksom språket alster af en rastlöst verkande folkande, och
det tillkommer icke språkforskaren att skapa detta bruk,
utan endast att erkänna det, då han bör vara öfvertygad,
att folkanden öfveralt träffar det rätta och icke vid sina
skapelser behöfver den enskildes mästrande och förbättrande
hand. *
Att språket är stadt i en ständig utveckling är sant,
och att skrifbruket i stort taget följer denna utveckling är
vår egen djupa öfvertygelse. Vid en öfversigt af brukets
vexlingar skall man nämligen finna, att det i allmänhet
sträfvar att återspegla det rådande uttalet, och att dess
utveckling i det hela är en följd af de ändringar uttalet
undergår.
Men därmed är ingalunda sagdt, att bruket i hvarje
särskildt skede riktigt motsvarar denna utveckling. Tvärt
om vitnar erfarenheten till fullo, att så icke är förhållandet.
* Jfr D. Sanders: Katechismus der deutschen Orthographie. Aufl. 2.
Leipzig 1867. S. VIII.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
