- Project Runeberg -  Om svensk rättstafning / 2. Redogörelse för Nordiska rättstafningsmötets förslag till ändringar i stafningssättet jemte berättelse om mötet /
20

(1870-1871) [MARC] Author: Artur Hazelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

”e hafwer hos oss tweggehanda liud: forst sitt egit, som
Grekarnas e; sedan ett lind af ä9 eller Grekarnas rj. Och
thet af thenna grund, som wel bör merkias. När e är
purura, och hafwer ingen medlyding med sig, och är ensamt
sielflydande, så lyder thet som tt, eller Grekarnas «. Til
exempel E-wighe-te-ne, bese. Si ther höres e i sitt
egenteliga liud. Men när thet är impurum, och af blandat
liud lydande som ä, si thet liudet hafwer thet fått af en
medlyding, som thet hos sig hafwer och altid henger
ther wid, som gifwer thy liudet med sig; som af följande
ord står at förnimma: Her-ren. icerl-den, men, men-nitkia,

ex-em-pel, thet-ta, rett, wel.”–”Thet kan någor påstå

och säija: skrif mig orden, som thé lyda: som i börjonne
påmintes, och lades för en fast grundwal, och wårt språk
prisades för. Lät mig ock här få ä, när ä höres. Hwilket
skiäl hos mig war af then wicht, at jag ock ganska lenge
skref ä, ther ä höres; som ses af min Psalmbok, tils.jag
icke så longosedan blef bätre vnderrettader.” *

Till helt andra slutsatser kom Niklas Stobaeus, professor
i Lund, hvilken visade ohållbarheten af Svedbergs regel och
trodde svårigheterna häfvas genom användning af ä för
ä-ljud liksom af e för e-ljud. ** En försvarare för sin åsigt
fann däremot Svedberg i biskop Rhyzelius. Denne, som
föreslog, att ”höga Öfwerheten” skulle utnämna samt
”authorisera eller fullmöndiga wissa Män til at blifwa

* Jfr J. Swedberg: Schibboleth. Swenska Språkets Rycht och
Richtig-het. !skara 1716. S. 31, 7 o. f. — Se ock samme författares En
kortt Swensk Grammatica. Åbo (1722). S. 4 o. f.

** N. ■ StoBjEus : Observationes Circa Hodiernam Lingvam Svecanann
(Diss. acad.) Londini Gothorum MDCCXXXVII. S. 11, 14 o. f.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:51:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ahosr/2/0027.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free