Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förhållanden är det lätt förklarligt, att för den danske
språkforskaren svårigheterna skola framstå vida mörkare
än för oss.
Då vidare Rask uttalar sin ”fruktan”, att Svenska
akademiens afhandling skadat den svenska rättskrifningen,
i det hon gifvit anledning att öfverdrifva bruket af ä, så
angifver han själf orsaken till denna sin fruktan däruti,
att akademien försmått den grund, som är att söka i
”bokstafsslägtskapen”, ty då man enligt Rasks mening är
nödsakad att använda äfven e för ä-ljudet, ”så gifves det
intet bekvämare och naturligare än ursprunget att hålla
sig till för att någorlunda bestämma sitt val i dessa
tillfällen”* -r- en åsigt, hvarmed man sammanställe
rättstaf-ningsmötets förslag, enligt hvilket man endast med största
varsamhet bör afvika från ett etymologiskt riktigt skrifsätt.
Slutligen är det högst märkligt, att samme man, hvars
mening i denna fråga skulle för nämda möte vara så
tillintetgörande, dock afgjordt förordar det vigtigaste förslag,
som mötet i denna fråga ansett sig böra framställa, att
nämligen teckna ä i förbindelsen jä, där ett äldre ia ligger
till grund; ** och att Rask altså vill hafva ä i de, danska
ord, som motsvara svenskans hjärna, stjärna, bjällra,
djärf} fjäll, hjälm, hjälpa och andra. ***
"Det är nu en gång så, och det timade kan icke
omintetgöras.” f
* Rask: Anf. st. S. 116.
** Äfvensom, hvad dansk-norskan angår, i ljudförbindelserna osg och aiv.
*** Rask: Anf. st. g. 178 o. f.
f Jfr Rydqvist: Anf. st. B. 4. S. 473. (Ljudlag. S. 77.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
