Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dels får man nämligen med bästa vilja ej tillmäta
det nämda vitsordet af Svenska akademien — eller närmast
af Rosenstein och Leopold — någon djupare vetenskaplig
betydelse, och det samma måste gälla’ om dem, som på
hennes arbete stödja sig. Dpls har våra dagars strängare
forskning visat sig böjd att å nyo erkänna tvänne skilda
å-ljud.
Så hos Sundevall. ”1 svenskan finnas”, säger han,
”liksom i de flesta språk, 2:ne bestämdt olika å-ljud,
hvilka i synnerhet väl kunna åtskiljas i orden kol och Tcål.
–Det första av dessa ljuden (i kol) är ett s. k. öppet
ljud; det andra (i kål) är något mera slutet (uttalas med
något mera hopslutna och framskjutna läppar)–-.–
I svenska skriftspråket har man tämligen väl åtskiljt dem
genom att skriva det ena med o, det andra med å (såsom
uti orden kol och kål). Dock hafva några få ord blivit
skrivna med å, i hvilka o tyckes oss ha varit bättre
passande, t. ex. bråte, bebåda, bråck, dåna (döna, dundra),
hål {hol) m. fl.” *
* C. S(undevall): Om förändringar i svenska rättskrivningen. Se
Aftonbladet. 1869. Nr 18& — Jämför vidare samme författares afhandling
Om phonetiska bokstäfver, i Vetenskaps-akademiens Handlingar. Ny
följd. B. 1. H.*l. 1855. Stockholm 1857. S. 64 o. f. Vi anföra därutur
följande. ”Bet öppna ljudet af o gränsar helt nära intill det sista af
förra classen” — nämligen själfljudet i de engelska all, call, war
o. s. v. — ”men skiljer sig derifrån genom en något starkare
sammandragning af tungan, hvarigenom den göres kortare och något styf,
samt genom någon, ehuru obetydlig, förminskning af läpparnes
öppning. Likväl kan ännu detta ljudet frambringas på flera olika sätt
och med aldeles slapp tunga. Hit höra vocalljuden uti orden kol,
konung” o. s. v. — ”Det egentliga svenska d-ljudet uppstår, då’ tungan
ännu starkare tillbakadrages, så att den blir styf och munöppningen
något mera sammandrages, dock ej så mycket, att ett vanligt, lindrigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
