- Project Runeberg -  Om svensk rättstafning / 2. Redogörelse för Nordiska rättstafningsmötets förslag till ändringar i stafningssättet jemte berättelse om mötet /
96

(1870-1871) [MARC] Author: Artur Hazelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

öfva en sådan inflytelse, är ett lika dristigt som sällsamt
påstående.

”Noga räknadt har det första / i affall, skriffel,
lif-försåkring o. dyl. icke fullt v-ljud, hvilket, om det skall
komma rigtigt fram, fordrar ett långsamt och mycket
tydligt uttal, förutan hvilket det första / låter mera som /
än v.”*

Härvid må först märkas, att det just är det vårdade
och tydliga talet, som skriften skall återgifva.

Vidare har Rydqvist vi<J andra tillfällen själf tilldömt
/ i denna ställning v-ljud. Så läses på ett ställe: ”Hvar
andra mötande / i sammansättningar uttalas, som vore de
fristående; i affall, skriffel, affärda, halffärdig, arfförening,
d. v. s. af-fall o. s. v., har det första / ljud af v, det
andra af /.” Och en annan gång: ”Det slutande / har
sitt vanliga(!) v-ljud i af-färd, af-falla, arf-fiende,
arf-följd, arf-förening o. dyl.” ** Dessa motsatta yttranden
äro icke egnade att ingifva förtroende.

Slutligen är det ock klart, att om en ljud fysiologisk
undersökning bestämdt gifver vid hand, att i affall,
skriffel och dylika ord det slutande / snarare har /-ljud än
u-ljud, så bör det i dessa sammansättningar naturligtvis
tecknas med f, hvilket då för ingen del vore att betrakta
såsom undantag, utan såsom enligt med hufvudregeln, att
uttalet bör noga återspeglas.

”Också blefve det för Svenska ögon i hög grad
stötande att se icke blott av, men avväg, avväga, avvakta,

* Rydqvist: Anf. st. B. 4. S. 498. (Ljudlag. S. 103.)

** Rydqvist: Anf. st. B. 4. S. 353 och 242. (Ljudlag. S. 21.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:51:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ahosr/2/0103.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free