- Project Runeberg -  Om svensk rättstafning / 2. Redogörelse för Nordiska rättstafningsmötets förslag till ändringar i stafningssättet jemte berättelse om mötet /
136

(1870-1871) [MARC] Author: Artur Hazelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ligast använda tryck redan frigjort oss ifrån detta
misstag, kan näppeligen ens ett skenskäl framletas fö.r dess
bevarande i skrifstil. Att det ännu möter i förskrifter
och rättstafningsläror, * och att det af våra skolmän icke
endast fördrages, utan anbefalles, är en yttring af samma
lättsinne, hvarmed dylika ämnen så ofta behandlas, ty
lättsinnigt är det utan tvifvel att taga barnens tid i
anspråk för ett alldeles onyttigt arbete, hvarifrån de utan
svårighet kunde frikallas.

,r o o

Äfven ma vi här rikta uppmärksamheten pa den
tanklösa härniningsifver, med hvilken man på ett eller annat
håll vid införandet hos oss af den så kallade medieval- eller
elsevierstilen utifrån å nyo upptagit /. Detta är icke den
enda förbrytelse våra boktryckare begått emot den
svenska rättstafningen, men de borde därföre ock lägga sig
vinning om att snarare minska än öka sin skuld.

— Han stöder sig härvid på följande uppgift af Sjöborg: ”Das /
oder 3 lautet wie das hochdeutfche / oder in den meiften ähnlichen
Fällen: z. B. föt, myfa gelinde wie in fanft, Rofe; in mos, lös wie
in los, fufs; eben fo rein und’ gelinde in Jlaf, fmå, fnö; fcharf in
häft, vi/p wie in Weft, Raft, lifpeln” o. s. v. G. Sjöborg: Schwedifche
Sprachlehre. Stralsund 1796. S. 12 o. f. Samma uppgift återkommer
i flere följande upplagor af Sjöborgs arbete, men finnes slutligen rättad

— så i den sjätte (1848) — hvilket emellertid af Rumpelt blifvit förbisedt.

— Att däremot hos tysk^rne / och s användas vid sidan af hvar andra
är alldeles riktigt, emedan hos dem de båda tecknen antyda olika
ljud, exempelvis i rofe och los. — Jfr Rask: Anf. st. S. 69. Det
”svage tyske s”, säger denne, finnes alldeles icke i de nordiska språken.

* Svenska akademien yttrar utan all anmärkning om det onödiga i en
sådan skilnad: ”Bland de mindre konsonanterna märkes den dubbla
formen af /, s, hvaraf f nyttjas i början af ett ord eller en stafvelse,
och # i slutet.” Sv. språkl. utg. af Svenska Akademien. S. 6.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:51:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ahosr/2/0143.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free