- Project Runeberg -  Om svensk rättstafning / 2. Redogörelse för Nordiska rättstafningsmötets förslag till ändringar i stafningssättet jemte berättelse om mötet /
179

(1870-1871) [MARC] Author: Artur Hazelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

om ’motsatsen inträffar — såsom i bestå, förbi, kanont
kristall o. s. v. — beror detta i allmänhet på främmande
tnflytelse. *

Undergår vid en sammanställning af två eller flere
ord den ursprungliga tonen icke någon ändring, har man i
allmänhet näppeligen skäl att anse en sammansättning hafva
egt rum. Således i dag, i år, å stad, till freds. Andras åter
tonen, och lägges han på ordförbindelsens första stafvelse,
såsom ofta sker exempelvis i åstadkomma, tillfredsställa, då
har en sammansmältning skett, och de i fråga varande orden
skrifvas rätteligen till sammans. I talesätten öfver hufvud
taget, göra något efter hand hafva hufvud och hand
behållit sin ursprungliga ton; i substantiven öfverhufvud och
efterhand hafva de däremot förlorat honom. I förra fallet
finna vi därföre endast en sammanställning, i det senare en
sammansättning, och prepositionen bör följaktligen särskiljas
ifrån substantivet på förra stället, men med det samma
hopskrifvas på det senare.

En felaktig sammanskrifning af ord träffar man i
synnerhet ofta, där en preposition sammanställes med ett
substantiv eller adjektiv sålunda, att förbindelsen uttrycker
samma begrepp som ett adverb, stundom äfven som en
preposition eller ett bindeord. ** Så skrifva månge idag,
ihog, ,istånd till, ombord, öfverbord, tillhanda, iöfrigt,
idet-hela, iföljd af, ifall o. s. v. Men i intet af dessa ord
angifver betoningen någon verklig sammansättning, och det
är svårt att inse, menar därföre äfven Rask, ”hvad

* Jfr Sv. språkl. utg. af Svenska Akademien. S. 408. — Rydqvist*.

Anf. st. B. 4. S. 214 o. f.

** Jfr Lyngby: Anf. st. S. 20.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:51:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ahosr/2/0186.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free