- Project Runeberg -  Om svensk rättstafning / 2. Redogörelse för Nordiska rättstafningsmötets förslag till ändringar i stafningssättet jemte berättelse om mötet /
195

(1870-1871) [MARC] Author: Artur Hazelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tider näro t honom gotisk eller götisk efter de gotiska
(germanska) folken, som först använde och längst behållit
honom. På grund af sitt brutna och kantiga utseende
har han ock, i synnerhet på tryckerierna, blifvit kallad
frakturstil.

I de franska tryckerierna öfvergaf man emellertid snart
alldeles de gotiska typerna, och efter hand hafva Europas
flesta folk härutinnan stält sig på italienarnes och
fransmännens sida. Så engelsmän och irländare, hvilka senare
haft sin egen bokstafsrad, nära liknande den angelsaxiska.
Likaså holländarne och dess utom åtskilliga slaviska folk,
såsom polackarne.

Däremot har i Tyskland, Danmark och Norge
munkskriften, ehuru visserligen icke så öfverlastad med
bistreck och krokar som i äldre tider, lyckats behålla
sitt herravälde, men äfven i dessa land hafva röster höjt
sig emot henne, och äfven där pågår arbetet for den
äkta formens återupptagande. I Tyskland har dennas
talan förts af Grimm, som ansåg frakturstilen såsom
rent barbarisk * och i sina skrifter öfvergaf honom
redan i början af 1820-talet. I Danmark kämpade i
samma riktning Rask, och i Norge har Knudsen, såsom
han själf säger, emot den gotiska bokstafsformen litet

* Han fåller sin dom här, såsom icke sällan eljest, i stränga ordalag:
”die nngestalte nnd häszliche schrift”; ”diese verdorbne und
ge-schmacklose schrift”; ”sie ist zumal in der majuskel nnförmlich und
das ange beleidigend; man halte 21, 53, 2) zu A, 6, D, und so
werden iiberall die einfachen striche verschnörkelt, verknorzt und
ans der verbindung gerissen”; o. s. v. Grimm: Deutsch. wörterb
B. 1. S. LII o. f. — Jfr Grimm : Deutsch. gramm. Th. 1. Ausg. 3.
S. 26 o. f.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:51:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ahosr/2/0202.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free