Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvilken stundom nästan till oigenkänlighet afviker ifrån
den förra. Men de olägenheter, vi fortfarande underkasta
oss, äro tillräckligt stora att förtjena allvarligt motarbetas.
Jämte det, att barnet vid de latinska bokstäfvernas
inlärande måste göra sig förtroget med deras olika former
såsom skrifna och trykta, måste det i båda dessa fall
skilja mellan vanlig stil och stora begynnelsebokstäfver,
de så kallade versalerna. Då nu de gotiska bokstäfverna
tillkomma, får hvarje mynd ett fyrfaldigt eller, om man
så vill, ett sexfaldigt utseende, hvilket lärjungen alltid
skall vara redo att igenkänna. Följden måste ej sällan
blifva, att kunskapen brister i fråga om så väl den ena
bokstafsformen som den andra.
Endera bokstafsraden måste altså gifva vika. Fråga
vi oss då, hvilkendera — den latinska eller den gotiska
— bör anses ega företräde framför den andra, kan svaret
näppeligen blifva tvifvelaktigt.
Vi skola icke hem ta bevis ifrån de latinska
bokstäfvernas större smakfullhet, ty smaken är olika. Äfven
andra skäl, mer eller mindre omtvistbara, lemna vi å sido *
och fästa oss närmast vid en omständighet, som i denna
uden hvilken man ikke kan laese skriftlige Dokumenter. £>enne sidste
er dog den urimeligste af alle, da den er mere forskjellig fra den
trykte, som den skulde forestille, end denne er fra den latinske. Da
nu alle disse tre. Bogstavraekker ere dobbelte, så har man seks Tegn
at lsere for hver enkelt Lyd i Sproget; hvilken urimelig Maengde af
Tegn, det ene isteden for det andet, og det ene fordrejet af det
andet!” Rask: Anf. st. S. 89. — Medräknas den latinska skrifstilen,
som dock jämförelsevis icke mycket skiljer sig ifrån den trykta, få
danskar och tyskar strängt taget fyra bokstafsrader och sålunda åtta
olika slags former för hvarje bokstaf.
* Se dock sid. 201, andra noten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
