Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
papper“. — MEn är inte född till ’et“. — „Blif
vid din läst, sa’ murarn åt skomakaren“. Se där
livad jag fick höra! Det fysiskt mest plågsamma
var att med en hand, som höll 8 tum mellan
lill-fingrets och tummens yttersta led, gripa om och
lyfta en 6 tum bred tegelsten. Teglet raspade
bort huden på fingrarna, så att de blödde; fick man
se’n kalk — och det fick man — i såren, brände
det som eld. Det fans ett sätt att släcka svedan,
som dock inte kan talas om i tryck.
När middagen stundade, gick jag till mitt
värdshus. Jag visste naturligtvis, att jag icke
skulle få sitta i samma rum som den eleganta
publiken, men trodde, att ett enskildt, afsides
beläget rum skulle kunna upplåtas åt mig såsom
gammal kund. Jo vackert! Jag möttes af „vet han
inte hut?“ tills jag blef igenkänd och med många
ursäkter placerad i köket. Där var olidligt hett,
därtill pinsamt att leka maskerad och begapas af
kökspersonalen. Icke värkade anblicken af svettiga
kokerskor, slarfviga diskerskor och andfådda kypare
synnerligen retande på aptiten heller.’
Värden hade på samma tomt mot en annan
gata ett annat etablissement, där alt, som inte gick
åt och som var oanvändbart på det finare stället,
bjöds hans mindre kräsmagade kunder. Där fick
jag ett stadigvarande matställe; bordssällskapet
utgjordes af slussvaktare, tullnärer, ställets patri-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
