Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frost från öster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
När man ingenting anar, stiger den upp
från sitt gömsle, andas under sommarnätterna
ut sin köld öfver fälten och beröfvar oss så
småningom den äring vi för det året hoppats på.
Där borta ligger en stor, öde och sumpig
skogsmark, som börjar vid hagens gärde, och
det är den, som är här skulden till alltsammans.
Till dess djup har solskenet aldrig trängt, och
på dess botten rufvar en aldrig smältande käle.
Öfver den förmå ej ens de hetaste somrar.
Så fort vinden går öfver på ostlig, och det
lugnat till natten, är allt om morgonen
öfverdraget med frost. Och man vet aldrig på
förhand, när kylan börjar stiga upp. Den har
stigit upp om våren vid broddens känsligaste
tid, den har yppat sig, när rågen blommar,
och den har kunnat komma till och med när
kornet varit som ömtåligast. Och, som jag
sade, man kan aldrig veta, när den kommer.
I dag har också vinden blåst från öster, och
i morgon kan allt vara förstördt. Om den
åtminstone väntat så länge, att en del af
skörden stått på skylar.
När våra förfäder kommo hit från
östansocknarna, öfver kärren genom ödemarken, och
när de så sågo denna frodiga sjöstrand, blefvo
de förtjusta och byggde upp denna gård. Men
de hade bort ro öfver sjön och draga sig mera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
