Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hemåt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Samma åtrå, som dref honom bort från
hemmet, jagar honom nu dit tillbaka. Det är,
som hade han i hjärtat en knut, hvilken ej
löses upp, innan hemlandets strand ligger
framför honom. Från vaggonfönstret ser han Rhens
stränder skymta i morgonsolens sken, i fjärran
grönska skogarne och om kvällarna blinka otaliga
ljus från de stora städerna. För ett ögonblick
vaknar ånyo lusten att stanna kvar, det skulle
ännu finnas så mycket att se och höra. Men
denna känsla är blott som ett ögonblicks
slapphet i fågelns flykt. I nästa minut återtar
fantasin sin förra riktning, de andra känslorna
få öfvertaget igen, och färden går oföränderligt
rakt mot målet.
Dagar och nätter förgå under resan som
i en egendomlig yrsel, halft medvetslöst. Blott
då och då genombryta oklara frågor denna
tunga dimmiga slöja, som sänker sig öfver
hjärnan, när man flyttar ur ett slags förhållanden
till andra. Har där mycket förändrats? Skall
fosterlandet göra ett fördelaktigt intryck? Skall
det kunna uthärda alla jämförelser? Skall det
förefalla mycket dystert? När han reste därifrån,
var där så behagligt och vackert, så lugnt, så
fridfullt och så rent. Var det kanske blott
därför, att man icke sett någonting annat?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
