Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Narrens råd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hotar honom hos den helige fadern och hans
kardinalkollegium.
— Hvad är det som förlänar honom
denna öfvernaturliga kraft? frågar han sig själf
och sina kringstående. Men ingen förmår finna
förklaringen. Ty förr hade ju alltid de, som
torterats, brukat underkasta sig.
Då framträder hofnarren, som Hans
Eminens brukar föra med sig till och med på sina
resor, och han anhåller att få tala.
— Tala! säger storinkvisitorn.
— Täpp till munnen på honom! råder
narren. Att ropa lindrar hans smärta, men
smärtan blir dubbel, om han ej får skrika
ut den.
— En narrs råd, yttrar storinkvisitorn.
Huru kan han väl erkänna sin förvillelse och
afsvärja sina irrläror, om vi förstumma hans
mun ?
— Den som tiger, han samtycker . . .
— Du vise narr! Du snillrike galning!
utropade inkvisitorn full af glädje.
Och genast bjuder han sin bödel göra
såsom narren rådt. En kafle stickes i den
anklagades mun och fastbindes bakom hans
nacke. Och då man hänger honom vid
sparren och blyvikterna fästas vid fötterna, tiger
han. Och då man sätter honom i piggstolen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
