Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gamlingen på udden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mot udden. Förtjust öfver att unga baron nu
ändtligen gett sig af att helsa på sin fars
gamla vän, skyndade han till yttersta udden
för att invänta den välkomna gästen, och stod
där färdig att taga emot fören och leda
båten i land mellan strandstenarna.
Men båten lade ej i land där han trott,
utan styrde förbi med en mängd unga
stojande herrar ombord. En af dem satt midt i
båten högre upp än de andra. En annan,
som var klädd i uniform, satt vid rodret,
medan en af gårdsfogdarne skötte årorna. I
fören stodo tre stora hundar lystet vädrande
mot land.
Båten landade längst in i viken, där udden
stack ut från fastlandet. De förste som
hoppade i land, voro hundarna, därpå fogden och
så herrarna. De voro alla försedda med
bössor och hade synbarligen kommit hit att jaga.
Medan gubben stod och öfverlade, om han
borde gå sällskapet till mötes eller invänta dem
vid sin stuga, gåfvo hundarna hals och kommo
med detsamma rusande med en hare framför
sig. Haren sökte skydd vid stugan, men
hundarna grepo den där och sleto den i stycken.
Gubben kände igen sin tama hare, den han
brukat fodra om vintern, och som i många år
bott i närheten af hans stuga. I detsamma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
