Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN NATT PÅ LADOGA.
soffning, den dvala, som sedan sänkt hans själ
så djupt, att muhamedanen där stod vida öfver
honom. Han mindes Adam Pihlhjertas läror,
hihuliternas sammankomster med bön och sång,
och hvad hade det nu blifvit af honom, en
hästskojare som söp med fattiga bönder för
att lura dem i handel och vandel.
Tataren hade fallit ned på knä; han slog
sina händer i kors öfver bröstet, lade sin
pälsbrämade mössa bredvid sig, böjde sitt skalliga
hufvud ända ned till isen, och Allahs och
Mu-hameds namn stego från stelfrusna läppar i
innerlig bön i vinternattens förfärliga kyla på
snöstormens brusande vingar till Guds, den
endes, den barmhärtiges himmel. När Kuffein
slutat sin bön, tog han sin mössa på sig, kröp
fram till Bitschok, tog honom i handen och
sade: — Tack Ivan, du var en god husbonde.
Han lade sig på isen, drog bastmattan öfver
sig och somnade in i den eviga hvilan.
Döende drömde han om den härliga våren med
blånande himmel och millioner blommor på de
oändliga stepperna i baschkirens land, hans
fädernesland, och sedan steg hans domnande
själ från jordens vårar mot himlens aldrig
vissnande sommar, och Azrael förde hans fri-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
