Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en snabb och uttrycksfull blick. Holger märkte ej
heller den harmsna blick som den högdragne
främlingen gaf honom.
Åsynen af staden tycktes för en god stund helt
och hållet taga de båda främlingarnes uppmärksamhet
i anspråk. De voro synbarligen ej heller mycket
hågade för en fortsättning af samtalet, helst efter den
vändning som det tagit.
Färden tvärs öfver hamnen tog ej lång tid. När
båten omsider landade i närheten af södra
strandverket undslapp en djup suck af lättnad den högdragne
främlingens bröst, och då han ändtligen satte fotterna
på det fridlysta området, hviskade han till sin
följeslagare :
— Det kännes tillfredsställande, men på samma
gång underligt att vara på en säker plats, efter att
så länge hafva irrat så godt som fogelfri omkring.
En riktig lycka var det att vi i Stettin gingo in i
det der värdshuset, der kungörelsen om denna fristad
mötte oss. Det synes, att. . .
— Den gamle fiskarlufvern har sina ögon på oss,
inföll den andre.
Den högdragne tystnade genast. Sedan han
betalat Holger hvad denne hade att fordra, begåfvo sig
de båda främlingarna upp i staden. Innan de
aflägs-nade sig, yttrade den, som hade utseende af att vara
tjenare:
— Det blir väl nu svårt att finna en lämplig
bostad, synes det mig.
Ehuru dessa ord yttrades mera enskildt till den
högdragne, svarade dock Holger, som hört dem:
— Äh, hvad den saken beträffar är det ingen
fara. Här finnes nog folk, som vill förtjena, och på
rum är det inte heller någon brist.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
