Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ragnhild och derför tog han en dag mod till sig och
uppsökte henne. Den unga flickan blef högligen
förvånad öfver besöket, men mottog den föregifne
betjenten så vänligt hon kunde. Som han ej var
tillräckligt hemma i svenska språket gick det temligen
knaggligt för honom att uttala hvad han hade på
hjertat, men Ragnhild, som nogsamt anade hans ärende,
hjelpte honom så godt han förstod, och snart
be-grepo de hvarandra. Armand klagade öfver, att han
och hans herre i hela staden ej egde någon, till
hvilken de med fast förtroende kunde lemna sig.
Ragnhild omtalade då öppet sitt förhållande till Gomer
och sade, att han nog för hennes skull skulle
bistå dem.
— Men, invände Armand, är han son till den
rike smeden, så tillhör han ju det parti, som vill ha
bort oss?
— Men, han vill ändock att personer, som
uppföra sig väl, skola få vara oantastade, inföll
Ragnhild. Det vill hela det partiet, då deremot det
andra . . .
Förlägen öfver att hon redan missagt sig, af bröt
den unga flickan sjelf sin mening.
Då Armand skulle aflägsna sig, möttes han i
dörren af Gomer. Den unge smedens blickar
mörknade till en början, men dä han mötte Ragnhilds
ögon såg han genast, att han ej hade några skäl till
misstroende. Den franske grefvens betjent ombads nu
att stanna och snart var förtroligheten mellan dem
påtaglig. De träffades sedermera nästan hvarje dag
och hade sina öfverläggningar huru de på bästa
sätt skulle kunna mota de hotande farorna. Mer än
en gång hade de varit tillsammans i skansruinen på
Hedvigsholmen, men ej kunnat få syn på pater Dulon;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
