Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Vänner, sade Kolbjörn med sin djupa och
kraftiga stämma, de båda främlingarne sitta här inne.
De hafva hört eder tala godt om sig och de fråga
nu genom mig, om de få bjuda alla de närvarande
på en omgång så godt wismarkeröl som Mickel kan
åstadkomma.
Då han slutat steg han åt sidan och de båda
fransmännen trädde ut. Hattar och mössar flögo af
och det blef med ens tyst i rummet.
— Mäster Mickel, sade nu grefve Philip på sin
brutna svenska, mycket öl och godt öl åt alla.
Ett jublande hurra besvarade dessa ord, skålar
druckos för de frikostiga fransmännen och när desse
ändteligen lemnade Tunnan, för att begifva sig till
den tillfälliga bostad de fått hos Jon skoflickare,
följdes de af nästan hela sällskapet.
Så ombytliga äro allmänhetens känslor. De likna
en svallvåg på hafvet; ena dagen lugn och mild, några
timmar derefter uppslukande den han förut smekt.
Då Tufve ändteligen vid mörkrets inbrytande
vågade sig hem, fann han alla fönstren i sin stuga
inslagna, samt märken efter våldsamma slag på
dörren. Efter några timmars hvila steg han upp,
skyndade ned till sina båtar, tog den ena på släptåg och
rodde af alla krafter upp mot Uddevalla, der han
hade en bror och der han ämnade qvarblifva till dess
den våldsammaste stormen gått öfver.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
