Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den sten, under hvilken öfversten Mathias Wolberg von
Tungelfelt, son af en skånsk bonde, adlad 1734 och
död 1747 såsom kommendant på Karlsten, ligger
be-grafven:
»Den dygden fört till äran’ opp
Här hvilar nu sin trötta kropp.
Han godt och ondt med Carl stod ut,
Fran Hjeltens kröning till dess slut,
Till Seland och vid Fredrikshall.
En trogen man uti sitt kali.
Ulrica dyr han tjente sen;
Kong Fredric ock af trohet ren.
Gaf ärlig tjenst i krig och frid
I stilla och orolig tid.
Sen Gud och Kung han gaf hvar sitt,
Och hjertans nöjd blef veriden rjvitt.»
Men det är ej blott dylika beröm, som stå att
läsa på grafhällarne i Marstrands kyrka, äfven en
förbannelse mot den, som vanhelgar Nils Bagges graf
finnes på stenen öfver densamma: »Male pereat,
in-sepultus jaceat, cum Juda partern habeat, si quis
sepu-lerum hoc violaverit.»
Alla dessa minnesmärken studerades på det
flitigaste af grefve Philip och hans vän, och knappt
någon enda dag gick till ända utan att de
genomforskade det åldriga templets mest dolda vrår.
De hade nätt och jemt hunnit hem till grefve
Philips hus, der också Armand de Bousquet
tillfälligtvis tagit sin bostad, emedan hans hus ej ännu var
färdigt, då gamla Brita, som på förord af den nye
rådmannen Joel Gunnarius fått plats som tjenarinna
hos grefven, plötsligt rusade in under utropet:
— Här är så fint herrskap, som . . .
Längre hann ej gamla Brita, förrän dörren, som
hon lemnat på glänt efter sig, rycktes upp och Albertine
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
