Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fallit om ej Armand så hastigt störtat fram och
mottagit honom i sina armar. Hans sår var dock ej
farligt, men blodförlusten hade mattat honom.
Utom den sårade medförde de sedermera till
staden återvändande båtarne tvenne lik, Skojar-Lottas
och pater Dulons, den fanatiske jesuitens.
34.
Stenar.
Underrättelserna om de hemska uppträdena i
skansruinerna framkallade till en början en viss
förstämning i staden, men sedan de första intrycken gått
öfver och hvar och en började resonnera lugnare,
funno de, att det nog var bäst som skedde.
Skojar-Lotta var ju allmänt afskydd och hade munken
fortfarande tillåtits att gå fri, skulle utan tvifvel
oberäkneliga följder uppstått af hans vildsinta lynne. Efter ett
par dagar var saken nästan glömd, likaså stölden af
hans kistor.
En, som likväl ej glömde någonting, var Ingel
Green. Han kunde ej sofva om nätterna bara för
tanken på huru han skulle fa fatt i Stenar, för att
grundligt kunna få hämnas på honom. Och för att
nå detta mål utlofvade han åter hos Mickel en summa
penningar åt den, som lemnade Stenar i hans våld,
eller angåfve hans gömställe. Och nu blef det ett
flackande kring holmarne och skären, och ett
genomsökande af den aldra minsta vrå i Marstrandsbergen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
