Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och midt bland hela denna efter förtjensten
lystna skara gick Holger tyst och fundersam. Men
hur han funderade, så kom han slutligen till det
resultat, att Stenar borde varnas, och sedan, han lastat
en del lifsmedel i båten rodde han en afton ut till
Tolgskär. Stenar hade då knappt något af lifsmedel
qvar, utan hade hela dagen spejat efter Holger och
hans båt.
Det var just inte välkomna underrättelser Holger
förde med sig, och Stenar började att för första
gången i sitt lif känna sig riktigt beklämd till sinnes.
Hur skulle detta sluta? Naturligtvis med hans
undergång, så framt ej Ingel Green ändrade åsigter, men
derpå kunde han, som kände Ingels hätska sinnelag
mot dem, som en gång blifvit hans fiender, ej lita.
Och .inte fanns det nu heller någon utväg att
undkomma, ty inne i skärgården lågo hans fiender på
lur, och ut på öppna hafvet vågade han sig ej i sin
bräckliga farkost. Och skulle han flykta, så var det
naturligt att han skulle föra kistan och de öfriga
dyrbarheterna med sig, annars vore det ej någon idé
att begifva sig ut på äfventyr.
Då Holger vid midnattstiden företog afresan
kommo de båda tjufvarne öfverens om, att han ej på
en hel vecka skulle vända tillbaka, för att ej väcka
någon misstanke. Vid passerandet af de småholmar,.
som ligga öster om skäret varseblef ej Holger en
liten vid den ena holmen • liggande båt, hvars egare
från ett säkert gömställe gaf akt på hans kosa. En
timme efter det Holgers båt försvunnit, syntes en
annan styra samma kosa inåt staden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
