- Project Runeberg -  Den siste karolinen eller tre svenska krigsfångars äfventyr under flykten från Archangel 1712 /
56

(1885) [MARC] Author: Jon Olof Åberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Den gamle fiskaren - 1.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

II.


Den gamle fiskaren.


1.



I södra delen af Nylands län i Finland ligger en socken vid namn Hvittis. Straxt norr om sockenkyrkan är Niuhola gästgifvaregård belägen. Följer man en liten smal och slingrande gångstig genom skogen venster om kyrkan och gästgifveriet, kommer man efter ungefär en halftimmes vandring fram till en liten täck gård, helt och hållet inbäddad i lummiga träd.

Vi skrifva sommaren 1784. En tiderymd af sjuttiotvå år har sålunda gått till ända sedan det blodiga uppträdet vid byn Kreschkow norr om Archangel.

Det lilla vackra hemmanet, som då var nytt, det vill säga så pass nytt, att det uppfördes under loppet af 1780, såg så fridfullt och inbjudande ut, att den vandrare, som råkade på detsamma, gerna stannade der för att hvila en stund och må hända göra en påhelsning hos ställets egare, den nittionioårige gamle knekten med den vänliga blicken, det varma goda hjertat och den för alla nödlidande efter råd och lägenhet städse öppna handen.

Endast ett par stenkast ifrån gården utbredde en vacker med holmar och skär rikt försedd sjö sin klara yta och ökade naturligtvis behaget i gårdens läge ännu mera. Kom man en gång dit, hade man svårt för att slita sig derifrån såväl för den vackra omgifningens som för den gamle knektens skull. Han var ett lefvande minne, ett ärrigt och derför ett kärt och vördadt minne från den tid, då Sveriges ord betydde mycket bland Europas makter, och då tolfte Karl höll tre öfvermodige konungar i styr, ända till dess han sjelf föll för den storm hans envishet framkallat.

En strålande klar dag i slutet af juli månad det först nämnda året syntes en ung flicka med nötbrunt hår och helsans vackra färg på kinderna häftigt träda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:55:20 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ajokarolin/0056.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free