Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Från pojkjåren - I. Skallgången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hos oss — den tiden hade man ingen aning
om bakladdningsgevär. — Man åt en frukost,
och den bastant det vill jag lofva, alt
medan gästerna öfverbjödo hvarandra i
otroliga jagthistorier och underbara äfventyr.
Bondgubbame fingo en sup glatta laget om,
och kanske en till, i dessa
husbehofsbrän-ningens lyckliga tider, och glädjen stod högt
i sky. Alla stadens honoratiores från
Wi-borg voro med. Där taltes tyska, finska
och ryska samt svenska af en och annan
„Finnländer“; de andra voro nämligen
„Wi-borgare“, som, när de reste till
„Fredriks-hamnska sidan“, talte om att „wir haben
eine Eeise nach Finnland gemacht“.
Sär-skildt mins jag stadens borgmästare, den
lille tjocke herren i buteljgröna fracken,
och en rådman, stöpt i samma form. Desse,
borgmästare och råd, brukade före och efter
sessionen stiga in i Siliverstoffs „kurenia“,
såsom hökarbodame kallades i Wiborg, för
att taga sig en snaps och ett stycke ost.
Herrarne måtte också nu ha gjort samma
manöver, innan de kommo till pappas hof
(den tiden kallades alla egendomar för hof),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
