Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Resan till Arlax
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sig själv, jag rökte för mycket i går kväll. Det
blir till olycka, ropade någon i dörren till mig.
Vad blir till olycka? Pengarna. Dessa pengar
därborta i kistan, svårt förvärvade, mödosamt
samlade, kanske icke ens alltid uttagna med rätt
och billighet. Vem svarade för att unge greven,
om han fick dem om hand, ej lät dem fara som
allt det andra, som hittills kommit i hans händer.
Där den gamle satt i sin bädd med handen tryckt
mot hjärtat, började hjärnan att arbeta med
brusande fart och under några sekunder gingo fullt
klara tankar och slutledningar igenom hans
huvud. Orden hade ej kunnat följa dem åt. Och
alla dessa tankar talade samma språk. De sade
rent, klart och tydligt ut vad han under de
senaste timmarna endast känt. Huru hade han
blivit behandlad av denne presumtive arvinge?
Hade han hört ett hövligt, ett artigt ord av
honom? Du har varit dum, gamle Tollstadius, det
är just det du har varit. Plötsligt greps han av
en orimlig, oförklarlig vrede mot sig själv och
det hus, där han vistades.
Han drack ett glas vatten för att lugna sig och
steg upp ur sin bädd. Nu var han en helt annan
människa än i går, en människa som tänkte tvärt
emot vad hans fantasi, hans känsla förlett honom
till under de två sista dagarna. Han klädde sig
med säkerheten och snabbheten hos en beslutsam
man. Han gick resolut till dörren, öppnade den,
gick utan hatt och ytterkläder i den ljusa sommar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
