Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
spån tade stickor. Hans minnen från förgångna
år av lycka och kärlek, känslor, dem tiden gav
förnyad glans och färg, stormade över honom.
Han längtade åter efter den ungdomstid som;
varit, den lycka som farit. En sådan lycka
lockade honom åter här inne i det varma ljusa
rummet och dock — han stod utanför i höst och
mörker.
Han gick nedslagen in i sitt rum på andra
sidan förstugan, kröp till kojs och somnade. Hans
drömmar blevo en fortsättning av hans tankar,
han tyckte sig vara en mäktig konung; framför
sig såg han en drottning, hon var klädd som
bibelns kvinnor i fotsid dräkt, det var Batseba.
Hon stod mot en lysande bakgrund och vände
sitt anlete bort. Han såg henne endast i halv
profil, som han nyss sett Maria framför elden i
ugnen. Hon gick långsamt framåt längs en väg,
som tycktes leda in i det oändliga. Han ville
följa henne, men som ofta i drömmen tycktes
det honom omöjligt, han var som fastgrodd i
jorden. Han bad, han ropade, han ville göra henne
uppmärksam på sin närvaro, men intet hjälpte.
Bäst det var, stod Matti där med sin yxa och
högg på en skyhög fura, och med brak föll furan
ned över dem båda. Veikkolin vaknade,
badande i svett, och såg med glädje, att morgonens
ljus blickade fram mellan* mörka, långa, randade
skyar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
