Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
▼
gått till nattvarden, begav han sig med alla sina
män till skogs, som till en fest.
Det är ett hundliv vedhuggaren för i den djupa
skogen. Tidigt om morgonen är han uppe, i snö
och köld; furorna fällas, kvistas och dragas med
tillhjälp av de små ulliga hästarna till
stapelplatsen vid åstranden. Snön yr kring folk och
hästar, svetten lackar ur handen vid det tunga
arbetet. Litet kall mat och en kopp hett kaffe
är vad som bestås. Är lyckan blid, och det är
så väl ställt, att någon f. d. kockpojke eller
värnpliktig, som tjänat vid köksstaten, finnes bland
arbetarna, kan en het soppa då och då göra
avbrott i den enformiga dieten. Och när kvällen
kommer, föras hästarna samman under någon
skyhög gran; där stå de tätt, så att de värma
varandra, och få sitt foder och sitt täcke, medan
männen krypa till kojs.
I en koja, som har tre väggar och ett
vattentätt tak, ligga de sedan på lavar med fotterna åt
den fjärde och öppna sidan. Utanför kojan
flammar en eld, som brinner hela natten, dels för att
hålla vildmarkens djur borta, dels för att värma
de sovande männen. I regn, i tö, när
snöstormen driver fram mellan furornas grenar, när
kölden är bister, så att småfåglarna falla döda
ned från sina kvistar, när norrskenet flammar,
stjärnorna gnistra och Vintergatans miljoner ljus
glimma, är denna koja allt, vad skogens raska
gossar behöva för att vila ut sig efter dagens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
