Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skatta åt de dåliga tiderna? Vem var nu säker,
frågade man sig överallt, dit sorgebudet kom.
Och känsliga människor tänkte på alla de
dagkarlar, timmerflottare, sågarbetare, som stodo i
firmans tjänst, alla de fattiga, som hade sina små
insatser i firman. Och de stora fordringsägarna
sedan ... huru många bland dem skulle stå sig?
För Veikkolin kom underrättelsen om herr
Emils död oväntad och gjorde ett gripande
intryck. När han fått sina tankar utredda och klara,
betogs han av en dov förbittring och vrede mot
den döde. Ännu i går hade han målat allt så ljust
och förhoppningsfullt och lockat Veikkolin med
fagert tal att riskera sin förmögenhet, sitt
kapital, förvärvat i ångest och oro, och strax därpå
hade han själv i förtvivlan över ställningens
ohållbarhet gjort sitt bokslut med livet. Men hans
ansikte ljusnade åter, och han sade sig själv:
Israel Veikkolin var dem för slug, honom skulle
ingén lura, han skulle veta att akta sig. Och nu
var då Blume borta, utplånad från jorden. När
det nu skett en gång, så var det bäst som det var.
En konkurrent, tvungen att sälja för vad pris
som helst, var en obehaglig kamrat, som endast
drog olycka med sig.
Nej, Blumes död, det var som ett åskväder, det
rensade luften. Ännu ett par sådana här affärer,
och de unga, som stått i skuggan där nere i
dalen, som aldrig fått en direkt stråle av den
gyllene solen, de skulle skjuta upp nu. Nu var det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
