Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lan, psalmsång och väckelserop; den sjuka hade
legat tyst och stilla och varmare och vänligare
än vanligt tackat dem alla, när de i skymningen
avlägsnade sig, uppbyggda och glada över vad de
sagt och hört.
Dagen därpå gick det som en löpeld genom de
troendes skara: Elli hade stigit upp, hon hade
själv, stödd på moderns arm, gått omkring i
rummet. Och glädjen var stor bland bröder och
systrar. Den blida, vackra kvinnan hade vunnit
allas hjärtan. Vad hade där då skett hos Maria?
Jo, Veikkolin hade flyttat till staden, och hans
son hade aftonen förut, när modern var borta,
smugit sig in till den sjuka. Allt som blivit
outtalat under vårens och sommarens lyckliga dagar,
det kom-nu efter så mycken sorg och saknad
plötsligt och ohejdat fram i höstens skymning.
Kaarlo hade bedyrat, att vad helst hans far än
skulle säga, hon, Elli, skulle det bli, hon och
aldrig, aldrig någon annan.
Från den dagen var flickan förändrad. I det
bleka anletet flöt blodet åter upp, ögonen glänste,
läpparna blevo röda, och en stilla lycka och
hängivenhet lyste fram ur hennes ögon. Hela
vintern gingo de unga i ett sällhetsrus, ängeln vid
paradisets port hade blundat, de voro åter i hans
lustgård.
Men på våren lurade Veikkolin ut sin sons
hemlighet och sände honom med sin förste
kontorist, en ung engelsman, plötsligt till England.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
