Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dörren öppnas, och in stiger Karl Oskar i hela
sin engelska ståt och leder vid handen en flicka i
den vita och indigoblå pietistdräkten.
Veikkolins gallfyllda sinne rann över vid denna
syn.
Häftigt sade han:
— Vad betyder detta, var har du dröjt?
— Om jag säger dig, att flickan här är Elli,
så torde du, käre fader, nog förstå, var jag varit
och vad detta betyder.
Veikkolin teg för att bemästra sin vrede.
Maria Kiiskiläs Elli, en dotter till denna Maria, som
han en gång beundrat och älskat och nu hatade,
denna Maria, som vedergällde hans hat i dubbelt
mått, hon, som skilt hans sons hjärta ifrån
honom, som talat illa om honom för Karl Oskar,
som rothögg hans rykte, som skvallrade och
pratade om honom i alla konventiklar, hon skulle
bli hans sons svärmor! Var hennes dotter ett
passande parti för hans son, Veikkolin, som skulle
bli stadens rikaste man.
— För hem flickan där, sade han kärvt, och
kom sedan och redogör för dig själv.
Utan tvivel hade Karl Oskar gjort klokast uti
att följa sin faders råd, eburu det gavs i en både
barsk och ohövlig ton. Men Karl Oskar hade
nyss fyllt tjuguett år, hade lärt sig engelsk
självständighet under tre års tid, och nu kände han
både sin kärlek och sin värdighet kränkta i Ellis
närvaro. Han rodnade och svarade häftigt:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
