Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
brevet ifrån sig med en suck. Ja, om han så visst
hade kommit samtidigt med brevet, men nu hade
fyra dagar gått, och ännu hade han icke kommit.
Och där inne låg hon, Maria Segerberg, hans
mor, och höll på att dö, hon kunde dö när som
helst, så svag, så kraftlös som hon varit sedan
flera veckor. Medan gamla fröken Sandra satt
här vid det flämtande ljuset ooh väntade,
väntade att den ene skulle komma åter och den andra
skulle bege sig på den färd, som är utan
återvändo, gingo hennes tankar vida. Ja,
svägerskan! Hon hade då alltid varit malplacerad här i
världen, för tidigt hade hon kommit ut i
Helsing-forslivet, och för sent hade hon gift sig. Icke
tycktes hon heller vara skapad till mor, ty hennes
känslor för sonen hade, så såg det ut för en
utomstående, varit rätt svala. Änka blev hon, när
husets ekonomi som bäst behövde ett manligt
stöd, och nu, när sonen var bliven en man, nu,
just nu när hon borde leva upp igen, gick hon
och lade sig ner att dö, i opassande tid, olämpligt.
Oöh gamla fröken Sandra trummade åter
koleriskt på bordet, hon kände sig bittert stämd mot
henne, som låg på sitt yttersta.
Och dock, när hon tänkte på de flydda åren,
den tid då Adèle Olbers var rik och uppburen,
denna Adèle, som för fyrtio år sedan stod i hela
glansen av sin skönhet, liksom omgiven av en
gloria av behag, av ungdom och färg, då ljusnade
hennes blick. Hon hade dock varit som nordens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
