Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ken hyste hat mot turkarna eller på något sätt
kunde entusiasmeras för dessa ibulgarer, kände
sig dock gripen av en nervös överretning, kände
något av denna outsägliga, feberaktiga njutning
vid detta vågspel om liv och död, som kallas en
batalj och varom hans äldre kamrater så ofta
talat. Under intryck av denna nervdallring,
drogs han av faran att blottställa sig, liksom
forsen drager, liksom bråddjupet suger.
Han gick bort till vallarna, där de stora
kanonerna arbetade, han steg upp på vallkrönet och
glömde sig kvar där, tjusad av naturens storhet
och morgonens skönhet. Donau skimrade i
soluppgången bortom de olivgröna pilarna, på den
rumänska strandbrädden i bländande vitt, i
blodrött och blått, likt en väldig rysk flagga.
Strimmor i växlande färger drogo genom det blå och
röda, genom det blodröda och vita, och vävde
glänsande strimmor av guld i flodens blanka yta.
Då och då slog en fräsande bomb sönder flodens
spegel och stänkte gyttja, vatten och skum högt
upp mot skyn.
Stranden mitt emot var ännu höljd i en disig
slöja, som hindrade en att urskilja annat än en
taggig kontur och de rediga linjer, som mot
himlen tecknade fästningen, men plötsligt, liksom
bortdriven av kanonaden, började slöjan att i
lätta flagor likt rök flyta nedför floden, och nu
såg Karl Alexander den motsatta stranden resa
sig. Den steg fram, småningom allt tydligare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
