Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De röda flammorna slogo upp ur det
’brinnande Sistova. Simnitza odh Sistova tycktes
honom som väldiga jättar i envig, kastande
ljungande blickar mot varandra över flodens
svarta djup. Bivuakeldarna lyste här och där
i klungor längs flodens stränder och speglade
sig i det mjukt rinnande vattnet, men Karl
Alexander var så djupt inne i sina minnens värld,
att han knappast gav akt på var han var och
vart det bar.
Oaktat sina tysta drömmar, sina minnen hade
han dock, tack vare erfarenheter ifrån Merijoki
och sina flodfärder som pojke, reda på hur långt
han med svag rodd i stark ström kunde hinna.
Han såg på klockan, fyra kilometer hade
officeren sagt, det borde då vara ungefär här, så
mycket mera som en hel klunga av små eldar
lyste på den ryska sidan.
Här måste han således börja söka efter en
landningspunkt.
Detta var lättare sagt än gjort. Donaus norra
strand är dess starkaste skydd — starkare än
Simnitza och Sistova, Ruschuk och Giurgevo.
I dess gungfly, dess pösande gyttja, dess
förrädiska sä<v har alltsedan Katarina II :s tider
mången tapper rysk soldat funnit en kvalfull död.
Flere timmar försökte Karl Alexander och hans
roddare att styra in i vassen, försökte att få fast
mark under fotterna, men smutsiga, trötta, hung-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>