Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
noga betraktade Karl Alexander. Vi ska sända
den till en person, som känner till Donau. Är
det något vidare?
Nu eller aldrig, tänkte Karl Alexander. — Jag
känner till Donau här utanför och kan använda
apparaten. Och han beskrev sin färd från
Sim-nitza till lägerplatsen, hur han kommit i båt
längs Donau, funnit en väg från stranden genom
vassen, samt tilläde, att han vuxit upp vid en
stor flod liksom denna med norra stranden
sumpig och den södra tvärbrant.
Nu tycktes generalen bliva intresserad. —
Jag måste upp till slottet, där finns en karta över
Donau, på den bör ni kunna ange den väg ni
kommit. Och rask som en ung man steg
generalen upp för att gå till slottet.
I vestibulen blev det uppståndelse, när
generalen steg in med Karl Alexander. Pratet
tystnade, beskickningarna rätade på sig,
cigarretterna kastades bort, de unge männen stodo som
ljus. Karl Alexander gick direkt fram till
kartan och visade utan tvekan, hur han kommit från
Simnitza, och drog upp den väg han funnit
upptrampad av bufflarna i strandens gyttja.
Generalen följde uppmärksamt med,
plötsligen vände han sig om och sade: — Varför kallar
ni er Karl Alexandrovitsch? Er far hette
Ferdinand. Han tjänade 1854 vid Tauriska
grena-dierregementet.
— Jag fick namnet Alexandrovitsch i pagekå-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
