Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ren, ers excellens, sedan dess ’har det hängt vid
mig. Min fader hette verkligen Ferdinand, men
som ers excellens vet, ryska språket saknar...
— Jag vet det, sade generalen med ett
belåtet leende. Det var hans stolthet att minnas
namn, att aldrig glömma dem, som han en gång
kommit i beröring med, och man kunde vara
viss på att om han — som nu på ett glänsande
satt — lade i dagen prov på detta osvikliga minne,
då var han nöjd och belåten. Han blev det nu i
än högre grad, då han märkte den blick och de
viskningar av väl spelad förvåning, som
stabsofficerarna utbytte sinsemellan.
— Ni har gått i pagekåren, Karl
Feodoro-vitsch, nåväl, så länge furst Sasdanadsche är
bortrest, följer ni mig som ordonnans. När
fursten kommit åter, ifå vi tala ividare om saken.
Emellertid tar ni tio man med er, stakar ut den
väg ni följt till floden och tar reda på Donaus
strömhastighet. Ni kan vända er till er, mina
herrar och han vände sig till officerarna med en
bugning samt giok med lätta, spänstiga steg
uppför trappan till andra våningen.
Det var med både belåtenhet och skadeglädje
Karl Alexander iakttog den förändring, som
från och med nu visade sig i de unga
officerarnas sätt emot honom, förut isande likgiltighet,
nu en älskvärd tjänstvillighet. Ja, de kommo nu
underfund med att de varit pager samtidigt,
kände varandra, varandras vänner och bekanta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
