Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
glänste och strålade i solens ljus och ilade i
snabba, brusande ringar, som bytte form och färg
i varje ögonblick. Vita flagor av skum flöto
skälvande på dess yta, slungades upp mot de
mörka pontonerna, bildades åter om och
för-svunno på en gång, som uppsugna av djupet.
De ljusa ängarna, den gröna vassen på den ena
stranden, de solbelysta, höga backarna på den
andra omslöto denna tavla av ljus och färg, i
vars mitt de svarta pontonerna långsamt arbetade
sig upp mot strömmen, fyllda av beväpnade män,
som till det yttre lugna, till det inre upprörda,
drogo bort till sitt fruktansvärda dagsverke.
Karl Alexander hade av Krudener sänts tiU
kejsaren med budskap om den lyckliga
övergången. Härskaren hade tagit emot honom med den
största godhet och ibesfallt honom följa med sviten
i kejsarenis egen ponton. Där han nu med
skälvande hjärta stod i fören av pontonen, dök ett
minne blixtsnabbt upp inom honom. Han kom
•ihåg en vårdag, ljus som denna, den dag, då han
som gosse rott baron Kruse över Merijoki. Den
dagen hade ju fört med sig allt detta, som han nu
såg och hörde, den hade blivit vändpunkten i hans
liv, fört honom i kejsarens tjänst. Kejsaren —
och för första gången i sitt liv kände han
hänförelsens heliga eld, och denna glömska av sitt
eget jag, som den bär med sig.
Han hade som gosse vuxit upp bland
främlingar, med möda hade han lärt sig det främmande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
