Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
varäger (svenskar) och tyskar i stora, välbeväpnade
och välutrustade skaror. Över Peipussjön komma
litauerna, och från andra sidan om Okovska
skogen (Valdaj) möta skilda stammar av slaver. Det
är folk av alla raser, som då stämma möte där.
Vid dessa marknader kunde man på Novgorods
gator se karelare, beväpnade med spjut och bågar,
klädda i ljusa ylledräkter, prydda med knappar
av gediget silver och åtföljda av kvinnor, klädda
i rikt broderade dräkter i rött och grönt på vit
botten och med brokiga förkläden och vita
hucklen över huvudet; ester i dystra, rostbruna och
svarta långrockar; lappar i kläder av renskinn;
Petschoras och Dvinas söner, iklädda dyrbara
pälsverk av mård och hiller och med mössor av
vita fåglars skinn, som sömmats hop med
purpurfärgade trådar, och med av örtsafter målade
långa ränder på sina smutsgråa ansikten; tatarer
och perser i höga ullmössor och, vad som städse
väckte de andras spe och munterhet, med byxor,
som dolde benens form och gåvo dem ett
otympligt, löjligt utseende. Man märkte icke att de
varit beväpnade, men blev där strid, döko genast
deras dolkar upp ur sina dolda, silverbeslagna
slidor. Där kunde man se tscheremissernas
kvinnor, som än i dag ådagalägga sin blygsamhet
därigenom, att de aldrig visa sina ben, likasom de
tatariska aldrig visa sina ansikten, och
tjuvassernas hustrur, som bära ett huckle liknande en
saracenisk hjälm och kring höfterna en rustning av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
