Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
deras fädernehem och dess lekvaiH kände de
sedan pojkåren. Var och en av dem hade mer än
en gång, särskilt vid tings- och offerfesterna,
besökt den. Man trivdes gott på den stora, öppna
platsen med sina slitna rullstensblock. Här
provade tvenne ynglingar eggen på ett slagsvärd,
här skämtade en Joukahainen med de unga
flickorna, visade dem sitt bälte av älgskinn med
beslag av drivet silver, medan en konsterfaren
Ilmarinen slipade spetsen på sitt fäderneärvda
bronsspjut mot gårdens flata hällar. Andra granskade
och delade ut pilar, som förvarades i ett stort
laggkärl på gården, och gingo med dem till
offerlunden, där de stucko dem i jorden, i vattnet eller
i offerträdet, medan de frammumlade
besvärjelser. Åter andra avlades att spänna en jättelik
båge, tillhörig en maloross. Ägaren själv, en
legd krigare, bar med stolthet den hårtofs, som
givit anledning till malorossemas binamn,
tofs-folket. Längre bort stodo husets trälar, tvenne
ester i dystra dräkter (Herodotus tnalanchlener),
två zavolotjer med dräkter av fågelskinn och
prydnader utskurna i narvalben. Rörik, den
halvfånige varägen, satt nedhukad på en sten;
men manade hans besynnerligheter också till
skämt, vågade dock ingen yttra sig högt, ty Rörik
den vettlöse gick i bärsärk, då han blev vred.
Kring ungdomen sutto högre upp på kullens
sluttningar barnen och de gamla, fröjdande sig åt
vårens värme, åt ungdomens lekar, åt det gästa-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
