Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Orvo gick ut och ledde Disa in.
— Här ser du, moder, Sune Haraldsons dotter
Disa. Jag har tagit henne till hustru.
— Novgorod-varägens dotter? Dottern till
den store köpmannen vid gutamas hov?
— Just hon.
— Fager är hon under ögonen; att hon är
kunnig och myndig, har jag också sport. Jag ville
icke ha en rövad svärdotter av tavasternas stam,
ty alla vi, som ha finskt mål, äro tunga till sinnes
och av den art, att vi aldrig kunna glömma. En
annan sak är det med varägernas folk. Sviarnas
döttrar ha glatt sinne, kort minne för oförrätter
och de glömma i arbetet, vad vi minnas i
drömmarna. Men då du och Kväll Bårdson tagit dig
det orådet före, så hälsar jag dig och Merikoski
nya värdinna välkomna och lämnar stugan liksom
allt annat redan i dag. Jag är ej van att vid
rådslag skjutas omdan.
Inga förklaringar från Or vos sida hjälpte, den
gamla drog samma dag hän till sin gifta dotter.
Varken vid det stora sommaroffret eller
höstfesten satte hon sin fot över de ungas tröskel. Hon
var dock vänlig och god, ty hon var icke vred,
men kränkt.
Om Disa vare det sagt, att hon efter bröllopet
fattade stor kärlek till sin man. Hon blev en god
och myndig hustru, som skötte allt „inom Stokks”
med reda och kraft. Då karelarna ej kunde
uttala hennes namn, ändrade hon det till lisa. Hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
